"Produktionskedjan för produkter och tjänster i digitala medier har många led och deras miljökonsekvenser är till en stor del osynliga för slutanvändaren", säger Hanna Pihkola, forskare på Statens tekniska forskningscentral VTT i Finland.

Hon har medverkat i forskningsprojektet ”Shaping markets for sustainability”, samordnat av VTT, där man även har utrett mediernas miljökonsekvenser. Konsekvenserna uppkommer på fyra olika sätt: under produktens och enhetens livslängd, vid innehållsproduktion, vid innehållsdistribution och vid användningen. Vilken fas som har den största belastningen beror på enheten och konsumentens bruksvanor. Att läsa en nyhet påverkar inte jordklotet särskilt mycket, men eftersom användningen av digitala medier och produktionen av enheter ökar i allt snabbare takt kan konsekvenserna från en användare bli större på längre sikt.

Vi behöver en livslängdsbedömning för att ta reda på miljökonsekvenserna, till exempel från en digital kampanj.

"Först och främst måste man då plocka isär produktionskedjan och ta reda på vad som görs under planeringen och produktionen av kampanjen. Vem gör vad? Var och hur? Det är sannolikt att en stor del av konsekvenserna uppkommer på precis samma sätt som hos andra produkter och tjänster, till exempel på grund av el- och värmeförbrukningen i kontor och vid energiproduktion, medarbetarnas arbetsresor och på de sätt som man håller möten", säger Hanna Pihkola.

Genom att minska kommunikationsbyråns elförbrukning kan man även minska elförbrukningen för kampanjer som planeras där, menar hon. Det är också den del av livslängden som företagen lättast kan få information om, och som de själva kan påverka direkt.

Särdragen inom de digitala medierna, till exempel den stora mängden distributionskanaler och terminaler, utgör en utmaning. Den tekniska utvecklingen har varit snabb och det finns rätt lite information om vilka miljökonsekvenser nya distributionskanaler och enheter innebär. En stor påverkan kan även uppstå långt borta från företagets verksamhet, till exempel på grund av bristfällig hantering av elektronikskrot.

"I allmänhet lönar det sig att använda utrustningen så effektivt och så länge som möjligt. Att fördubbla livslängden för en dator från två till fyra år kan halvera miljökonsekvenserna", säger Hanna Pihkola.

Men självklart har innehållet och distributionskanalerna också inverkan. Kan webbapplikationer vara effektivare ur ett ekologiskt perspektiv? Kan man ställa upp energibesparing vid användning som ett mål redan när apparna utvecklas?

Än så länge är det krävande att bedöma miljökonsekvenser under digitala tjänsters livslängd, men det är möjligt att ta fram uppskattningar. Det krävs dock mer information.

"Många företag har redan funderat på detta, men det krävs mer samarbete mellan aktörer under hela livslängden för att kunna fylla i luckorna. Det vore förnuftigt, eftersom frågorna är gemensamma för många olika aktörer. Det är även möjligt att man inte vill dela med sig av informationen, eftersom företagen kan vara rädda för att få kritik om allt inte har utretts. Eller så har det inte ens tillfrågats. Förhoppningsvis kommer vi att få se en kulturförändring här och att det ses som positivt att publicera informationen. Det är samtidigt en differentieringsfaktor", säger Hanna Pihkola.

Text: Sari Kuvaja, Corporate Responsibility Advisor